För nybörjare
Inledning
Alltför ofta uppkommer frågan avseende: ”Vad ska jag börja med?”. Och oavseende om frågan ställs i någon Facebook-grupp eller i något MJ-forum så brukar just denna fråga ställa till en mer eller mindre hetsig debatt mellan framför allt ”två läger”: 2R och 3R. I viss mån även mellan H0 och N, men den debatten brukar vara mindre infekterad.
Därför är min avsikt att på denna sida försöka förklara hur DU som nybörjare ska gå tillväga för att kunna bestämma vad just DU ska använda och sortera mellan de olika inläggen och åsikterna. Men allra först lite grunder om MJ.
Skalor
Modelljärnväg finns i flera olika skalor (storlekar) och de i Sverige mest förekommande skalorna är: H0 (uttalas ”H-noll”), och N. Det finns en hel uppsjö av andra skalor också, men dessa två är absolut vanligast. Här följer ett antal skalor och deras storleksförhållande till verkligheten:
- 1 – Skala 1:32, heter alltså ”Skala 1”; spårvidd: 45 mm.
- G – Skala 1:22,5; spårvidd: 45 mm
- H0 – Skala 1:87 (”H-noll”); spårvidd: 16,5 mm.
- H0e – Skala 1:87 smalspår; spårvidd: 9 mm.
- TT – Skala 1:120; spårvidd: 12 mm.
- N – Skala 1:160; spårvidd: 9 mm.
- Z – Skala 1:220; spårvidd: 6 mm.
Av listan kan man se att tåg i t.ex. skalorna 1 och G går att framföra på samma spår – men modellerna är av olika storlek. På samma sätt kan ses att i skalorna H0 och H0e är modellerna lika stora – men har mindre spårvidd i H0e. H0e, i sin tur, kan framföras på spår för N-skala men modellerna är förstås av helt olika storlek. Det finns också avvikelser från den angivna skalan, då t.ex. vissa vagnar i H0 (ofta från Märklin) som har längdskalan 1:93,5, och alltså är lite kortare än vad de ska vara.
Skala H0
Skala H0 förtjänar en egen avdelning då denna skala dels är den vanligaste, dels är uppdelad i princip i ”två världar” och det är dessa två världar som brukar kollidera när nybörjare ställer den magiska frågan: ”Vad ska jag välja?”.
Det finns här nämligen två, egentligen t.o.m. 3, olika system:
- 2-räls, vidare kallat 2R
- 3-räls, vidare kallat 3R
- Trix-express; även detta ett 3-rälssystem, men mindre vanligt och inte på samma sätt som ”vanlig” 3R (behandlas ej mer här)
Tvårälssystemet (2R)
Detta system använder de två rälerna i spåret för framledning av + och – som körström för lok (och belysning för vagnar). Detta medför att vid vissa kombinationer av växlar och loopar kommer + i ena rälen att möta – i samma räl och omvänt i den andra rälen. Man har då skapat en s.k. loop. Förenklat kan det sägas vara ett spår där tåget vänder i en kurva för att åka tillbaka i andra riktningen på samma spår – i verkligheten kan det vara en mer avancerad rälsdragning som orsakar detta.
För att förhindra kortslutning används i dessa fall en särskild elektronikenhet som löser detta problem, en vändslingemodul. Jag går inte in närmare på denna modul här och nu, men det är en enhet som man ofta förr eller senare behöver på en 2R-bana.
Trerälssystemet (3R)
Till skillnad från 2R har 3R i mitten av sina spår, mellan de två rälerna ett extra ”spår” för den ena elektriska polen. De två rälerna har här samma polaritet där 2R har olika. I äldre typer av spår är detta ”mittenspår” ofta en hel extra räl och på denna löper en släpsko som loken har under sig för att ta upp ström. Nyare räls har istället små kontaktpunkter som gör samma jobb: de levererar ström.
Tack vare, eller på grund av, denna konstruktion uppstår här inte problemet med att de olika rälernas polaritet hamnar mot varandra och orsakar kortslutning om man inte åtgärdar det. Här kan man alltså lägga spåren kors och tvärs utan risk för kortslutning (av den anledningen!). För den som är ovan gör detta att det är lite enklare att snabbt bygga ihop en bana oavsett konfiguration.
Ett litet råd vad gäller val av spår (-system) för 3R: Undvik att köpa/använda den gamla M-rälsen! Jag vet att det går att använda den även för digital styrning och att den ofta är billigare (då den endast kan köpas i 2:a hand). Problem uppstår dock när du har byggt din bana och kommer på att ”det där med att köra med datorstyrning vore roligt…”. Då sitter du där med en bana som det är enormt svårt att förse med återkoppling.
Så välj K– eller C-räls redan från början så slipper du problem. Väljer du C-rälsen bör du dessutom förbereda för just återkoppling genom att kapa förbindelsen mellan de två rälerna redan från början (även om du inte tänker köra via dator direkt)! Dra iväg en tråd från ena rälen som ska användas till återkoppling till datorn och anslut den inledningsvis till ”0”. Då kan du senare ansluta den till en återkopplingsmodul utan att behöva skruva isär alla spåren och fixa det i efterhand. Du behöver (minst) en sådan tråd för varje ”block” eller ”spår”, och kom ihåg att isolera den använda rälen mellan blocken/spåren.
Med K-räls går det lite lättare att ordna i efterhand, genom att man helt enkelt kan kapa av spåren där det behövs och löda fast en tråd i ena rälen.
För båda systemen gäller att man behöver inte lägga pengar på att köpa särskilda kontakt-, eller kopplingsskenor (art.nr.: 24995, 24194, 24994, 24294, 2299, 2229, 2239, 22995). De behövs inte, är dyra, och man kan göra dem själv istället.
Olika typer av styrning
Analog styrning
Analog styrning kallas det när man använder spänningen i spåren för att styra tågens hastighet. Ju högre spänning desto fortare kör tågen. Alla tåg som matas från samma spänningskälla kör samtidigt, men inte nödvändigtvis lika fort då de ofta har olika egenskaper som gör att de går olika fort vid samma körspänning.
För att byta körriktning byter, för 2R, polerna plats i de två rälerna: Den som var + blir minus och vice versa. I 3R ger man en körriktningsimpuls som påverkar ett relä i loket som gör att det byter körriktning.
Ev. vagnsbelysningar lyser också med olika styrka beroende på spänningen i spåren, liksom belysningar på lok.
Digital styrning
Sedan c:a mitten av 1980-talet finns den digitala styrningen. Här används inte längre spänningen i spåren för att styra loken, utan här ligger det hela tiden full spänning på. Tågen styrs istället via digitala kommandon som skickas mixat med spänningen. Detta ger den fördelen att bara det lok som man vill styra för stunden reagerar på kommandon, och lok- & vagnsbelysningar lyser med konstant sken. Ska ett lok byta riktning så skickas ett riktningsbyteskommando till loket, något relä slår inte om, och någon polaritet byts inte.
Lok, och i viss mån vagnar, har ett elektroniskt chip (en dekoder) inbyggt som tar emot kommandon och utvärderar om de gäller för det aktuella loket. Om så är fallet utförs önskad åtgärd, annars struntar dekodern i instruktionerna. Utvärderingen sker via en adress som lokets dekodrar ställs in på. Det går att ha samma adress på flera lok, vilket då medför att dessa utför samma åtgärder samtidigt, oavsett vart de befinner sig på banan. I normalfallet gäller att varje lok ska ha en egen, unik, adress.
Läge för förvirring?
Lite ”felaktigt” används ofta AC (växelström) och DC (likström) för att beteckna såväl analoga som digitala banor. Och med AC avses då 3R-banor och DC betyder 2R-bana. Men detta stämmer egentligen bara avseende analoga banor. Kör man digitalt använder man alltid en form av AC.
Men det finns även banor i analogt utförande där 3R har använt DC och säkerligen finns det någon som byggt en 2R-bana med AC.
Det som ställer till det, är när man vill köpa nytt rullande material, oavsett om det handlar om lok eller vagnar så betecknas dessa ofta så här:
- DC – analogt fordon avsett för 2R. Ofta förberett för digitalisering om det gäller lok.
- DCC – 2R-fordon med inbyggd dekoder (som minst klarar av just DCC-protokollet)
- AC – analogt fordon avsett för 3R. Inte förberett för digitalisering (men går förstås att bygga om)
- AC digital – 3R digitalt fordon med dekoder
Det som borde användas är: 2R/3R för analogt och 2R digitalt/3R digitalt för det digitala, gärna då i kombination med vilka protokoll den inbyggda dekodern behärskar:
- MM (I/II) – Märklin Motorola (ver. I alt. II). Det första protokollet som kom på bred front i mitten på 1980-talet, version 2 (II) i början av 90-talet
- DCC – Digital Command Control. Det standardiserade protokollet som i princip används uteslutande i 2R-världen
- mfx – Märklin flerfunktionsprotokoll. Märklins nya protokoll för att ersätta MM från början av 2000-talet, används även av ESU under beteckningen M4
- Selectrix – ett eget format som främst hade N-skalan som målgrupp
Idag kan de flesta dekodrar hantera alla ovanstående protokoll även om avvikelser förekommer. Framför allt Märklin har historiskt sett monterat dekodrar som bara klarar MM eller MM/mfx, men det kommer mer och mer lok som även behärskar DCC. Tidiga lok för 2R-digital har hade på samma sätt ofta enbart DCC-dekodrar.
Vidare finns för vagnar ofta tillvalen: AC-hjul/växelströmshjul alt. DC-hjul/likströmshjul (och de borde kallas 2R-hjul resp. 3R-hjul). Orsaken till detta är att hjulen för 3R-banor kan inte användas på en 2R-bana! Däremot kan 2R-hjul användas på en 3R-bana, men kanske inte alltid fungerar 100-procentigt och orsaken till det kommer snart. 3R-hjul är inte isolerade. Båda hjulen på axlarna är elektriskt sammanbundna och det kortsluter 2R-banan, samtidigt som det aktiverar ev. återkoppling på 3R-banan.
2R-hjulen däremot, där hjulen på samma axel är isolerade ifrån varandra kan utan problem, elektriskt sett, rulla på en 3R-bana som ju har samma polaritet i båda rälerna. Men det finns även en annan skillnad på dessa två utföranden: De har inte riktigt samma spårvidd! Det skiljer någon 10-dels millimeter vilket gör att de inte alltid passar i framför allt växlar (framför allt i M-rälsens växlar). Så har du vagnar som spårar ur i växlar så kan det bero på att de har DC-hjul.
Samma sak gäller förstås loken. Det finns de också som bygger banor för både 2R och 3R så att de växelvis kan användas för det ena eller det andra. Riktigt avancerat kan det bli om man tillåter trafik med båda systemen samtidigt, men det anser jag vara en senare uppgift och inget för nybörjare, men jag vill ändå nämna att det går att ordna.
Olika digitala system
Det finns ett antal olika digitalsystem, vars grunduppgift förstås är att köra tågen. Men de har även andra uppgifter, som att styra växlar, signaler, m.m. En del visar status av olika tillbehör på en skärm, andra via lysdioder. I vissa fall är det mesta inbyggt i en enhet, i andra fall får man köpa till de enheter man behöver.
Alla ”pratar” med tåg och tillbehör via olika digitala protokoll, och det finns idag 4 stora sådana protokoll som används:
- MM I/II – Märklin Motorola (version I eller II)
- DCC – Digital Command Control
- mfx – Märklin flerfunktionsprotokoll
- Selectrix
Av dessa var Selectrix för tåg av mindre skala (N, Z), men kan förstås även användas även för H0 m.fl. DCC har idag ofta tillägg som Railcom (+). Mfx (även kallat M4 hos ESU) utökade från införandet antalet möjliga funktioner hos en dekoder till 17, nu 33 (inräknat F0), det stora flertalet funktioner är idag olika ljudfunktioner. Mfx har också den fördelen att man inte behöver ge loket någon adress. Varje lok ges per automatik en egen adress av centralen. DCC har en liknande funktion i Railcom+ men där sker inte allt helt automatiskt, särskilt inte om en adresskonflikt uppstår (d.v.s n är det redan finns ett lok med samma adress registrerat).
Flera centraler av idag hanterar alla dessa fyra protokoll, saknas något så är det oftast mfx/M4.
| Modell | mfx/M4 | DCC | Railcom | MM I/II | Selectrix | Interface | Tillverkare |
| ECoS | Ja | Ja | Ja + | Ja | Ja | Ethernet | ESU |
| Central Station 3(+) | Ja (mfx+) | Ja | Nej | Ja | Ja | Ethernet | Märklin |
| Z21 | Nej | Ja | Ja | Ja | Nej | Ethernet | Roco |
| z21 | Nej | Ja | Ja | Ja | Nej | Ethernet1 | Roco |
| MX10 | Nej | Ja | Ja | Nej | Nej | USB | Zimo |
| LZV200 | Nej | Ja | Ja | Nej | Nej | USB/ Ethernet | Lenz Digital |
| Intellibox 2 | Nej | Ja | Nej | Ja | – | USB | Uhlenbrock |
De har också olika bussystem för anslutning av andra elektronikmoduler:
| Modell | Loconet | S88 | CAN | R-bus |
| ECoS | Tilläggsenhet | Ja | Ja, egen ECoSLink | Nej |
| Central Station 3(+) | Nej | Ja, flera möjliga | Ja, CS2/3 CAN | Nej |
| Z21 | Ja | Nej | Ja, Z21 CAN | Ja |
| z21 | Nej | Nej | Ja, Z21 CAN | Ja |
| MX10 | Förberedd | Nej | Ja, Zimo-CAN | Nej |
| LZV200 | Nej | Nej | Nej | Nej |
| Intellibox 2 | Ja | Ja | Nej | Nej |
Loconet och CAN är olika bussystem till vilka man kan koppla enheter för styrning av växlar, signaler och återkoppling m.m. S88 och R-bus är endast för återkoppling.
1 = på z21Start måste porten låsas upp till en extra kostnad.
Så vad ska DU välja?
Ja, har du lyckats läsa dig igenom vänsterkolumnen så har du nog insett att det finns saker att fundera på – och det är ändå bara början…
Men hav förtröstan! Det mesta lär du dig med tiden. Det du faktiskt ska fundera på är:
- Vill du köra svenska tåg, utländska, eller blanda?
- Nya eller äldre tåg, alt. blandat?
- Digitalt eller analogt?
Samtidigt som du funderar på det: Ta dig iväg och se och känn på sakerna i verkligheten! Hur stort är ett N-lok/H0-lok? Hur ser det ut inuti? Hur stor plats tar det? Vilka spår tycker du bäst om? Be att få titta på lite olika!
Titta även på olika digitala styrsystem, och igen: Känn på dem! Vilket tycker du passar dig bäst? Vad har de för möjligheter framöver? Jag tycker ju att du ska välja ett digitalt system – men det är DU som väljer!
Ha också i åtanke att svenska fordon, såväl lok som vagnar, tenderar att bli dyra då många måste köpas begagnade och där är det många som hugger efter de modeller som säljs. Å andra sidan kanske det inte spelar någon roll om du inte ska ha så många… Kör man blandat, och framför allt tyska tåg, så kommer man ofta lite billigare undan då dessa finns tillverkade i betydligt större antal.
Vill du ha hjälp att välja?
Jag hjälper dig gärna att komma fram till vad som skulle kunna passa dig. Men utöver det du nu har läst, så gör jag det inte gratis – det går helt enkelt inte. Då får jag svara på frågor konstant, så jag måste avgränsa det till dem som betalar för den tjänsten. Det kanske kostar dig några hundralappar – men jag vill nog hävda att det kan kosta betydligt mer om man råkar köpa fel saker som inte passar ihop.
OBS! Jag själv säljer inte några modelltåg, eller startsatser (utöver enstaka överblivna objekt). Jag ger endast råd och information.
Och kom ihåg: Jag har hållit på med det här sedan -76, och har provat väldigt mycket. I huvudsak kör jag digital 3R, mestadels Märklin. Jag har testat ett stort antal digitala styrsystem och har f.n. 4 st. olika hemma. Alla är inte i drift, men den som vill prova, är välkommen att göra så. Även så och känna på H0 kontra N.
Vill du ha hjälp, ta kontakt här.